Dagen i Livet.....
Allt är inte underbart...Nej knappast! Ta en fin dag och lägg till lite kemisk reaktion av både vulkan utbrott...raseri och ett ständigt tippande på tå för att inte råka säga fel sak.....Alltid tänka sig för innan man säger vad tanken vill eller att vi ska åka någonstans eller att någon kommer eller att jag sak baka eller att jag öppnar balkong dörren, som i sin tur leder ner till trädgården med studsmatta och fotbolllar och allt som hör till...Ständigt tänka på hur, vad och när...i vilka propotioner vi säger det vi vill säga, för att minimera det utbrott eller överglädje som kommer uppstå. Ritualerna av att säga samma sak tretton tusen gånger varje dygn eller att skrika så högt att grannen sätter kaffet i vrångstrupen...Kanske Post brvbäraren överväger ringa Polisen eller kanske grann käringen står o lyssnar....Suck...suck...suck! men det är min och min flickas vardag....tillsammans med vår lille bror.
Med stor kärlek, och med omåttliga stora portioner av tålamod har hon ständigt en glädje i att lyssna, hjälpa och ställa upp på han s upptåg och endå kunna markera när hon får nog eller kanske anser att grannen fått nog ha ha ha.....
Vi sitter vid bordet för att äta och nu börjar en anann procedur ta form.
Först skriker vi lite(lillebror snart 3 år alltså) sedan måste det finnas sååå mycket glädje att vi inte ens hinner med om det var på knappen eller stopp knappen vi satte igång...suck.Det svänger kan jag säga.
Det skrik som fanns nyss har nu omvänts till ett samtal om vad vi gjorde när vi var på Hyppeln på semester med mammas kompis.......Nåååde den som inte hänger med...då kommer nästa utbrott....Sedan skalar vi ett ägg...och får höra att deeet är inte gott...Mamma häller upp youghurt och det gillas så nu glömmer vi ilskan över att ett ägg skalades.
Sen ska vi äta...tror jag....nu ska det vara ritualer i allt och jag vill bara bryta allt....varenda ritual sätter jag foten i och försöker styra bort , avleda eller diskutera....Innan jag vet ordet av det så har min dotter ätit upp ...lillebror vill inget mer ha( allt som gick ner var en sked) och mitt kaffe är kallt...Kommer inte ihåg om jag åt en macka eller ägg eller ...hur var det???
Min dotter tittar lite snett mot mej, suckar o säger...Mammaaaa...du åt ett ägg, men har kvar smörgås o kaffe! ojj...jag tackar för hennes fina inlägg och skyndar pillra i mej brödet så jag hinner skälja ner kaffet innan lillebror hittar nytt att ilskna till åt......Dagen har börjat!
Med stor kärlek, och med omåttliga stora portioner av tålamod har hon ständigt en glädje i att lyssna, hjälpa och ställa upp på han s upptåg och endå kunna markera när hon får nog eller kanske anser att grannen fått nog ha ha ha.....
Vi sitter vid bordet för att äta och nu börjar en anann procedur ta form.
Först skriker vi lite(lillebror snart 3 år alltså) sedan måste det finnas sååå mycket glädje att vi inte ens hinner med om det var på knappen eller stopp knappen vi satte igång...suck.Det svänger kan jag säga.
Det skrik som fanns nyss har nu omvänts till ett samtal om vad vi gjorde när vi var på Hyppeln på semester med mammas kompis.......Nåååde den som inte hänger med...då kommer nästa utbrott....Sedan skalar vi ett ägg...och får höra att deeet är inte gott...Mamma häller upp youghurt och det gillas så nu glömmer vi ilskan över att ett ägg skalades.
Sen ska vi äta...tror jag....nu ska det vara ritualer i allt och jag vill bara bryta allt....varenda ritual sätter jag foten i och försöker styra bort , avleda eller diskutera....Innan jag vet ordet av det så har min dotter ätit upp ...lillebror vill inget mer ha( allt som gick ner var en sked) och mitt kaffe är kallt...Kommer inte ihåg om jag åt en macka eller ägg eller ...hur var det???
Min dotter tittar lite snett mot mej, suckar o säger...Mammaaaa...du åt ett ägg, men har kvar smörgås o kaffe! ojj...jag tackar för hennes fina inlägg och skyndar pillra i mej brödet så jag hinner skälja ner kaffet innan lillebror hittar nytt att ilskna till åt......Dagen har börjat!
Kommentarer
Trackback
