mimitas

Samhället speglar verkligen den outtalade, svåra och oåtkomliga verkligheten i dagens samhälls struktur, Att inte kunna uppnå en realitet i det verkliga livet , att få leva. Men det är ju bara de som fått den svårigheten in i livet som också får uppleva den, Så hur ska de som inte är i den realitets nivån , kunna göra samhället verklig, samspelt och med klara regler, lagar och reformer? hmmm....hängde ni med i mina tankar......? Nej , jag kan inte kräva det . Mina tankar och funderingar över samhället och dess spegling , på hur vi alla ska leva,överleva och fungera , är mer komplext än ett myr samhälle, som har så ofattbart klara , raka direktiv, för att föra sitt samhälle framåt. Kanske borde vi här på Jorden, vi människor, studera dessa små varelser. de lever i ett strikt men endå samspelt samhälle, där liksom här , finns de som bestämmer, styr och har makten. jag anser att människan är uppdelade i olika skikt. inte av pengar och status...nej, utav känslo parametrar. Antingen är människan elak, snäll eller totalt egoistisk och ofta då även kall. Det är i dessa skikt vårt samhälle styrs. De samvetslösa, kalla i toppen, de snälla längs ner och de elaka i mitten, som förmår sig ta del av kakan från toppen. Börjar man dela upp vad som förmedlas till oss via media och andra delar i vardagen, som vi ständigt blir matade av, så inser man snabbt hur manipulativt samhälle vi lever i. Man ska/bör inte ifrågasätta saker, inte heller bör man göra sin röst för högljudd i egna åsikter och funderingar, då ingen varken vill eller kan svara på för invecklade frågor som har att göra med våra liv. Våra liv? Nja....tänk lite till, så inser vi nog att hela livet går ut på att förnöja andra. Dessutom har vi bara våra liv som egna, innan någon hinner ge oss fördomar, hänvisningar eller låta oss bli indoktrinerade i vad andras åsikter är i värde. Så summa sumarum....Vi är våra egna liv innan vi har förstånd att ta till oss allt annat.Nu låter jag kanske bitter till allt i samhälle och vårt liv men så är det inte,bara lite små sur över att jag som människa inte egentligen får ha egna åsikter, drömmar eller livs värderingar. Detta kan man diskutera till evighet men min tanke i detta var från början att vi faktist inte styr något i hur vi ska leva, vad vi vill uppnå eller hur livet kommer bli. Det gör andra , vare sig vi ivll eller inte. Bara att finna sig in i ledet och då undrar jag hur vi kan anse att vi lever i en demokrati....................